Denna studie tar med hja?lp av patientcentrerad va?rd upp hur man via en potentiell IT-tja?nst ska kunna hja?lpa och fo?rba?ttra den fortsatta va?rden fo?r patienter som genomga?r en samordnad va?rdplanering. Studien grundas pa? ett fo?rslag av en IT-tja?nst. Den sto?ds a?ven av teorin om medveten na?rvaro inom organisationer da? man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anho?rig som en organisation.

För att undersöka vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi (DBT) meningskoncentrerades nio intervjuer. Medveten närvaro hade en positiv betydelse för samtliga deltagare. Det centrala för deltagarna var färdigheterna observera och en sak i taget. Färdigheterna hjälpte patienterna att stanna upp i ett negativt händelseförlopp. Behandlarna menade att medveten närvaro hjälpte vid stressrelaterade situationer.

Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra.

Medveten närvaro är den svenska översättningen av mindfulness. Behandlingsmetoden Mindfulness-Based Stress Reduction har påvisat positiva effekter för välmående gällande vissa sjukdomar. Medveten närvaro är centralt i behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur medveten närvaro upplevs av personer som genomgår behandling i Basal Kroppskännedom. Material insamlades genom sju halvstrukturerade intervjuer.

Studien undersöker med kvalitativa metoder, hur medveten närvaro kan presenteras och hur det tas emot av elever på gymnasiet. Medveten närvaro eller mindfulness syftar till att vara närvarande i stunden. Den har en bas i en medkännande inställning till sig själv och andra levande varelser. Medveten närvaro består av övningar, som att bli närvarande i kroppen, känslor och tankar, och odlandet av en kärleksfull och vänlig attityd mot sig själv och andra.Undervisning med presentationer, övningar och reflektion genomfördes vid tre tillfällen för en grupp gymnasieelever. I samband med detta intervjuades flera av eleverna.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur olika pedagoger arbetar med daglig medveten rörelseträning, och ta reda på eventuella effekter hos barnen. Vi beskriver rörelsens betydelse utifrån litteraturstudier och vilka effekter medveten rörelseträning kan ge. För att samla data till vårt arbete har vi använt oss av intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet av vår undersökning att koncentrationsförmågan, uthålligheten, kroppshållningen, social kompetens och inlärningen påverkas positivt av utökade fysiska aktiviteter..

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd.

Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom på psykisk ohälsa. Det finns därför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten närvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar på en signifikant ökad grad av medveten närvaro mätt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade låga värden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga värden i PSWQ-C noterades efter kursen.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.

Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband.

Forskning har visat att många skolbarn lider av psykisk ohälsa och att ohälsa påverkas av socioekonomisk status och etnisk tillhörighet. Studiens syfte var att undersöka om gruppbehandling med medveten närvaro kan minska skolbarns oro, ångest och nedstämdhet i ett område med låg socioekonomisk status och etnisk mångfald. Aktiv behandling jämfördes med kontrollbehandling (avslappningsövningar). 50 skolbarn i åk 3 deltog. Behandlingen omfattade 12 sessioner á 30 minuter under sex veckor.

Projektet har undersökt om medveten motorikträning ger några eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmåga kan för-bättras under denna relativt korta tidsperiod. Två barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraåringar och en grupp med femåringar, Under pro-jektets gång hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som ägnades åt medveten motorikträning med fokus på momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfället observerades barnen med utgångspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration från MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motorikträning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska färdigheter när det gäller att springa och hoppa.

Syftet med studien är att få förståelse för och inblick i hur medveten läsförståelseundervisning genomförs i ämnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts på hur metoder och strategier använts medvetet i deltagande lärares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebär användande av triangulering av insamlad data på fältet, där datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvägagångssätt använts. Studien visar att läsförståelse är central för all kunskapsinhämtning och en välfungerande ordavkodning är grunden till detta.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om vi genom medveten talträning kan stärka och stimulera framförallt de elever som är blyga och tysta att vilja och våga tala inför andra. Utvecklingsarbetet utfördes i två klasser, år 4 och år 5 i olika skolor. Fyra elever valdes ut i båda klasserna med hjälp av handledarna samt genom observationer. Med hjälp av enkäter, loggböcker och observationer har vi kunnat följa elevernas upplevelser och utveckling i att tala inför andra. Vi har arbetat medvetet och strukturerat i klasserna.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.